Lyssna här:

(All musik i KPodden kommer från kassettbandet KP-låten. Klicka här för att lyssna på alla låtar från KP-låten.)

Nergrävd haj

Hákarl är en isländsk specialitet som görs på antingen håkäring eller brugd (två jättestora hajfiskar). Tillagningen tar lång tid. Fisken läggs i en grop och täcks med sand och grus. Efter 6-12 veckor grävs den upp och skärs i remsor. Remsorna hängs på tork i minst två månader. Sedan är det klart!

Lukten beskrivs som ”mycket starka rengöringsprodukter med ammoniak, plus fisk”. Smaken är svag i jämförelse, och de som håller för näsan brukar inte tycka att hákarl är så märkligt. Färsk håkäring och brugd är giftigt, troligen är det därför den udda tillagningsmetoden utvecklades.

Kokas i kiss

Den som vill laga den här annorlunda ägg-rätten gör så här:

1. Samla in kiss från lågstadiepojkar.
2. Lägg äggen i kisset.
3. Värm, utan att riktigt koka kisset, och låt äggen tillagas i cirka 10 timmar.
4. Skala, ät och njuuut!

Ett kiss-ägg kostar ungefär dubbelt så mycket som ett vanligt kokt ägg. Äggen säljs ofta i gatustånd i staden Dongyang i östra Kina.

Larvigt äcklig ost

Casu marzu (betyder rutten ost) görs på ön Sardinien i Italien. Den innehåller inga sardiner, men väl larver. Massor av larver. De läggs i osten och gör att den blir mjuk som gegga. Larverna är knappt en centimeter långa och lite genomskinliga. En del försöker pilla bort dem. Men det är meningen att man ska äta osten på sardinskt tunnbröd – med levande larver och allt.

Dansande bläckfisk

Odori-don är en japansk maträtt som innehåller en hel bläckfisk, stor som en tallrik ungefär. När man häller soja-sås på den börjar den att röra häftigt på armarna. Bläckfisken är död. Men musklerna reagerar på saltet i såsen, så att middagen inleds med att maten gör en märklig spratteldans.

Djur i djur i djur i djur …

Det finns en gammal rätt från norra Sahara i Afrika som brukar klassas som världens största maträtt. Det är helstekt kamel stoppad med ett lamm stoppad med en kyckling. Kycklingen då? Jo då, den är sin tur stoppad med ägg eller fisk. Även i Europa har det funnits varianter med fågel. Typ vaktel i kyckling i anka i kalkon. De tillagas sällan numera.

Tusenåriga ägg …

… är en traditionell kinesisk rätt, som fortfarande lagas på många håll i landet. Ankägg bakas in i en gegga av lera, kalk, aska och salt. Där får de ligga i ett par månader. När äggen är färdiga har de en mörkgrön, krämig gula. Vitan blir till en tjock, brungrön gelé som luktar lite som surströmming. Smaken sägs vara salt och mild.

Svensk lukt-sensation

Surströmmingen är en rätt som delar svenska folket. En del kan inte hålla sig till nästa surströmmingsskiva. Andra tycker att stanken av fisken är outhärdlig och flyr bara de hör ordet. Utomlands är folk förbluffade. ”Människor i andra länder provar surströmming” har blivit en stor internationell genre på Youtube. Så speciellt anses rätten lukta. Surströmming är saltad strömming som fått stå och jäsa länge i stora, öppna kar. Lukten blir då … stark. Rätten är svensk och har funnits i minst 500 år.

Rostade megaspindlar

I Kambodja och Laos finns det gott om tarantellor. Så varför inte rosta dem, sätta på en pinne och äta? Lite som en stor spindelklubba? Näringsrikt – och sägs smaka som en blandning mellan torsk och kyckling.

Varför välja?

”Pizza = gott. Hamburgare = gott. Tillsammans blir det dubbelgott. ” Så tänkte nog personalen på Pizzeria tre kronor i Skellefteå när de skapade calskroven för tio år sedan. Rätten består av ett hamburgermål inbakat i en calzone. ”Skrov” är ett vanligt ord för hamburgare med pommes frites i norra Sverige. Och calskroven har nu spridit sig till flera städer. Egentligen är den kanske inte konstigare än kebabpizzan, som ju också kombinerar två sorters snabbmat.

Rå snopp-fisk

Gaebul är en koreansk maträtt som kallas ”penis fish”, på engelska. Djuren man äter ser helt enkelt väldigt mycket ut som snoppar. Fast egentligen är det inte fiskar, utan havsmaskar. Man rensar bort inälvorna, skär i bitar och äter masken rå. Ibland rör sig bitarna lite fortfarande.

Ålgröt

På 1600-talet var det öl som gällde i Sverige. Varm öl till frukost. Öl med örter som medicin. Öl till barn. Öl till alla som hade råd. Man gjorde även gröt och välling på öl. Ölgröten har faktiskt kommit tillbaka nu på 2010-talet, bland trendiga frukostkockar. När gröten kokas försvinner alkoholen, så man blir inte berusad av att äta ölgröt.

Kalakukko …

… är en lurig, finsk specialitet. Ser ut som en vanlig limpa. Men när man skär en skiva ser man att brödet är fyllt med fisk. Ofta flera olika sorters fisk. Och alltid mycket fisk. Den som bara tänkt ta en ostmacka blir rejält överraskad.

Artikeln publicerades i KP 15, 2016

Lyssna här:

Matglada Morris

En enorm brandgul hittekatt bodde på ett djurhem i Chicago i USA vintern 1968. Den skulle egentligen avlivas. Men en djurtränare kom på besök – och hade helt andra planer. Han ville göra katten till tv-stjärna. Sagt och gjort. Snart syntes Morris i sin första reklamfilm, för kattmaten 9Lives. Kaxigt och kräset tackade han nej till all annan mat. Och de amerikanska tv-tittarna älskade det! Inte nog med att företaget mångdubblade sin försäljning. Morris fick så många fans att han snart både gav ut egna böcker och kandiderade i presidentvalet.

När Morris dog, efter tio år som filmstjärna, fick en katt som liknade honom ta över hans roll. Sedan dess har ”morrisar” avlöst varandra i reklamfilmerna. Alla har varit brandgula och kommit från hem för övergivna katter.

Stubbs styrde en stad

Borgmästaren i den lilla staden Talkeetna i Alaska var inte bara ovanligt hårig. Han gick även runt utan kläder. Men framför allt: Han var en katt. Allt började 1997, när en låda hittades utanför stadens enda butik. I den låg en liten svanslös kattunge. Han döptes till Stubbs och fick flytta in i butiken. Snart blev han välkänd i området. När det skulle hållas val skrevs katten in på valsedlarna. Mest på skoj. Men Stubbs fick flest röster – och utsågs till borgmästare! I många år levde Stubbs ett lugnt borgmästarliv. Men 2012 gjorde en lokal tv-kanal ett inslag om honom. Sedan spreds nyheten över hela världen. Tidningarna kunde inte få nog av historien om den jamande borgmästaren.

Kanske är den inte helt sann. Vissa menar att valet i Talkeetna inte hölls på riktigt. Men Stubbs blev borgmästarkatt med hela världen ändå. Till och med hans död 2017 skapade rubriker.

Félicette – rymdkatten

Lajka, första hunden i rymden, har de flesta hört talas om. Färre vet att det även finns en rymdkatt. År 1963 blev franska Félicette världens första kattstronaut. Den lilla honkatten valdes ut bland 14 katter, eftersom hon var minst och lugnast. Forskarna ville se hur hon skulle påverkas av tyngdlöshet. Rymdresan tog totalt 13 minuter. Fem av dem svävade Félicette tyngdlös i sin rymdkapsel, innan hon återvände helskinnad till jorden. Tyvärr fick historien inget lyckligt slut. Några veckor senare avlivades Félicette, för att analyseras närmare. Många protesterade mot forskarnas grymma metoder. I dag görs inte längre rymd-experiment på djur.

Minnet av Félicette väcktes till liv på 1990-talet. Då fick hon pryda ett eget frimärke – dock av misstag med namnet Felix.

Succé för sura Grumpy

Den amerikanska honkatten Tardar Sauce blev världsberömd för sin sura min. År 2012 spreds en bild på henne över internet. Sedan tog det fart. Med miljontals gilla-markeringar och memes blev ”Grumpy Cat”, som den griniga kissen kom att kallas, ett fenomen. Hennes alltid lika arga utseende berodde dock inte på ilska utan på dvärgväxt. I våras dog Tardar Sauce, efter en tids sjukdom. Hon blev bara 7 år. Men under sitt korta liv hann hon dra in över en halv miljard kronor till sin ägare – och få en egen vaxdocka på det berömda museet Madame Tussauds.

Oscar förutspår döden

På ett sjukhus i USA har lurviga Oscar varit sällskaps-katt sedan 2005. Där är han känd för en ovanlig förmåga – han tycks känna på sig när någon av patienterna ska dö. Då letar han sig in i sjukrummet, kurar ihop sig i fotänden och ger värme, närhet och trygghet in i det sista. Enligt läkare på sjukhuset slår Oscars utsagor aldrig fel. Tvärtom kan Oscar ofta förutse döden före läkarna. Det finns historier om flera hundra dödsfall på sjukhuset, där Oscar hade varit närvarande. Tack vare hans ”sjätte sinne” har gamla och sjuka kunnat få sällskap till slutet, när anhöriga inte funnits på plats.

Det var som katten – 10 000 år!

Kattens och människans historia ihop är lång. Cirka 10 000 år. Då hade jordbruken börjat breda ut sig.
Lagren av spannmål lockade till sig råttor och möss. Vilket i sin tur lockade till sig katter. De stannade där maten fanns – och lät sig så småningom tämjas av människan.

I det gamla Egypten spelade katten en viktig roll och sågs som helig. Det fanns till och med en särskild kattgudinna, Bast. Och många mumifierade katter har hittats bevarade i gamla egyptiska gravar.

Värre för katten var det i Europa under medeltiden. Då ansåg många att katter hade koppling till djävulen och förde ondska med sig. Att äga en katt kunde räcka för att kallas häxa och i värsta fall brännas på bål.

Trots alla år i mänskligt sällskap, har tamkatternas utseende inte ändrats så mycket. De har alltid liknat sina vilda förfäder. Först på 1800-talet började människor avla fram olika raser.

Artikeln publicerades i KP 14

Känner du dig påverkad av dina förebilder på sociala medier när det gäller utseende? På vilket sätt? Vi på KP letar efter någon som vill berätta hur det känns i ett kommande reportage. Du får vara helt anonym.

Skriv till oss om du känner igen dig (fyll i formuläret). Tänk på att lämna kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna kontakta dig. Kanske hör vi av oss!

Första pris:

Badhus-bragden

Av Iren Rahman, 14 år

Vi hade gett oss ut på New Delhis knaggliga gator som kryllade av människor trots att det bara var en tidig lördagsmorgon. Biltutor skränade oupphörligt, luften var tjock av damm och rök och solens gassande hetta gjorde inte situationen mycket bättre. Jag, min bror och två av våra kusiner var på väg till det stora badhuset i utkanten av staden.
Farbror Brahma släppte i väg oss enbart för att Dev hade en simtävlingi Bhapur nästa vecka att öva inför.
Till skillnad från många andra var min storebror en baddare på att simma och jag var säker på att han skulle kamma hem förstapriset.

Jag tänkte att det skulle ha varit bättre om han hade fått öva i den porlande sjön precis utanför vår lilla by, men vi gick i skolan i stan så det kunde han förstås inte. Jag hade börjat sakna den lilla byn mer och mer nu när sommaren närmade sig. Min familj var egentligen bönder men både min far och min mor ville att vi skulle få det bättre än så. De var båda väldigt strikta med vår utbildning och därför skickades vi i väg till farbror Brahma i Delhi varje termin, för att bo närmare skolan.

Brahmas son Jerry följde med till badhuset, men jag var säker på att han inte kunde simma. Eftersom han växt upp i en storstad hade han nog aldrig behövt lära sig det. Han följde nog med oss för att fly undan den hemska hettan som Delhis sommarsol bjöd på.

– Dev, du går åt fel hål! Badhuset är precis runt det här hörnet, nästan skrek min andra kusin, Vihaan, för att höras över gatans folkmassor.

Vihaan hade rätt, tänkte jag, och följde efter honom i stället för min bror. Även Dev vände. Vihaan var mer bekant med Delhis gator än jag själv någonsin skulle bli. Han hade växt upp här. Det slog mig att Vihaan var väldigt smart. Han kanske inte hade lika bra betyg som jag och min bror, men han var en annan typ av smart. Han hade sunt förnuft, något jag ibland kände att jag saknade.

Vi kom fram till badhuset efter en halvtimmes promenad. Jag hade svettats så mycket att mitt tunna linne var genomblött. Jag andades lättat ut när vi trädde in i den kylda byggnaden. Luften var fuktig, det luktade starkt av klor och ropen och tjuten från barn som plaskade i den enda bassängen ekade mellan de blåmålade betongväggarna.

Vi bytte om på de allmänna toaletterna innan vi satte av mot bassängen. Jag hade tagit med mig en bok att läsa för att ärligt kunna säga till farbror Brahma att jag hade förberett mig inför uppsatsen jag skulle skriva till engelskan.

För att vara en stekhet lördagsmorgon var jag förvånad över hur få människor det var i bassängen. Ändå överraskade det mig att Dev hittade en folktom plats där han kunde simma. Själv gick jag raka vägen till ett hörn av bassängen där vattnet var som djupast, för där var minst människor. Det var inte så många här inne som visste hur man simmade. De flesta vuxna stod på botten och barnen plaskade bara runt, så därför föredrog de den grunda delen.

Jag satte mig på kanten, doppade benen i det iskalla vattnet och … åh, vad skönt det var! Det kändes helt fantastiskt att äntligen få svalka sig. Jag öppnade min bok för att läsa lite men insåg snabbt att jag inte kunde fokusera. Så varför ens försöka? tänkte jag och slöt den, glad över att slippa läxorna. Jag skulle få farbror Brahma på halsen om jag inte tog tag i det snart …

Jerry och Vihaan hoppade bomben från bassängkanten och en skur av vatten skvätte åt alla håll. Det förvånade mig att de inte hade råkat träffa någon, eftersom det var så proppat med människor. Ingen av dem kunde simma, men de var tillräckligt långa för att kunna gå på botten och på så sätt ta sig fram genom folkmassan.

– Kommer du inte ner? sa en bekant röst som fick mig att hoppa till.

Dev hade simmat bort till mig och nu stack hans huvud upp ur vattnet precis som en utters.

– Du skrämde mig! fick jag fram, fortfarande med andan i halsen efter chocken.…

Min storebror visste mycket väl varför jag inte badade här. Han måste ha trott att jag hade kommit över det, men jag visste ärligt talat inte om det var möjligt att komma över något sådant.

Jag var sju år när det hände.
Vihaans far, morbror Vidyati, och farbror Brahma hade tagit med oss fyra till badhuset för att ha roligt och fly undan den stekande solen.

Det var första gången jag var i New Delhis offentliga badhus.
På grund av min brist på förnuft förstod jag inte varför ingen plaskade runt och lekte i den vänstra delen av bassängen. Den låg helt öde medan alla envisades med att tränga ihop sig på den högra sidan. Glad över min nya upptäckt hoppade jag i – ett misstag jag aldrig tänker göra om.

Jag insåg alltför snabbt att den vänstra sidan av bassängen var den djupaste. Jag insåg även att jag inte kunde nå botten med fötterna och det var då paniken tog tag i mig. Jag höll på att sjunka och fick ingen luft. Jag fäktade vilt med armarna för att få tag på något fast så att jag kunde ta mig upp. Men det fanns inget att grabba tag i och jag sjönk fortfarande, behövde fortfarande den där luften att andas. Nu. Det hade känts som om evigheter passerade innan Dev kom för att dra upp mig.

Jag kommer ihåg att jag nästan hade svimmat av chock där jag låg på det iskalla kakelgolvet vid bassängen och dess dödliga vatten.

När sommaren kom och skolan stängde, åkte vi tillbaka till våra föräldrar i den lilla byn. Dev, som redan då var en enastående simmare, fick mig att öva i den lilla sjön. Han tränade mig att bli en duktig simmare, men den enda anledningen till att jag var så bra var att jag var vettskrämd över att behöva sjunka igen. Så jag gjorde allt jag kunde för att hålla huvudet över ytan och simningen blev min bästa vän.

Dev rörde vid mitt knä och log upp mot mig. Jag väcktes ur mina tankar.

Jag visste att jag kunde göra som han och faktiskt simma i bassängens djupa del den här gången. Om något hände så skulle han rädda mig. Men den här bassängen påminde mig alldeles för mycket om den där dagen när jag var sju år, så jag avstod helst från närmare kontakt med vattnet. Att doppa fötterna var mer än tillräckligt för mig, så jag log tillbaka mot Dev och skakade på huvudet. Jag skulle för allt i världen aldrig bada i den här bassängen igen. Dev ryckte på axlarna och simmade vidare.

Där satt jag på min kant, svalkade fötterna i vattnet och betraktade badhusbesökarna medan tiden gick. Vattnet blev varmare för varje minut och människorna i bassängen blev färre och färre. Dev steg upp och gick för att byta om, men jag satt kvar och väntade på Vihaan och Jerry. Jag började ångra att jag inte hade följt med Dev. Huden på mina fötter hade blivit skrynklig. Jag såg ut som farfar Rajesh med alla dessa skrynklor, tänkte jag medan jag betraktade en liten pojke som spelade boll med sin syster ganska nära mig. Det påminde mig om hur vi brukade spela boll på rasterna och det slog mig att jag fortfarande inte hade något att skriva en uppsats om. Skolan … typiskt! Jag tog upp boken för att komma på något. Fastän jag inte kunde fokusera ordentligt så lyckades jag läsa ett par sidor. Men min svaga koncentration brast helt när ett vettskrämt skri ekade genom badhuset.

Rysningar for över min rygg då jag såg upp från boken och desperat försökte hitta källan till ljudet. Det var flickan som hade spelat boll med sin bror. Hon skrek och pekade, mot bollen, trodde jag först. Men sedan insåg jag att den yngre brodern var borta. Han måste ha simmat bort för att få tag på bollen och … Det slog mig att han måste vara under vattnet.
Paniken steg inom mig när jag insåg vad det här verkligen handlade om. Två desperat sprattlande armar bröt vattenytan en bit bort från den röda bollen, vid bassängens alla djupaste del. Den lilla pojken kunde inte ta sig upp. Vihaan, Jerry och en massa andra människor i och omkring bassängen hade uppfattat vad som hände. Pojken höll på att sjunka! Han höll på att sjunka, men ingen kunde rädda honom eftersom ingen visste hur man simmade. Men det gjorde jag. Men jag var för rädd för att hoppa i den där bassängen igen.
När jag såg på den lilla pojken som sprattlade med armarna i vattnet såg jag mig själv sjunka. Skillnaden var bara att den här gången fanns det ingen Dev som kunde komma till undsättning … Fast jag kunde simma nu … Jag kunde …

Mina tankar blixtrade förbi och hjärtat rusade. Systerns skrik bröt sig igenom barriären och in i mitt medvetande igen.

Nej, det var bara inte sant, aldrig att det här hände på riktigt … Igen.

Min kropp handlade innan mitt medvetande ens uppfattade det och jag var nere i vattnet, dykandes efter pojken. Allt jag kunde tänka på var pojken och vad som skulle hända om jag inte hittade honom … Efter vad som kändes som evigheter av letande under vattenytan, fick jag tag i något som jag kastade över armen och simmade upp med. Det var pojken … Det var pojken! Jag halade upp oss på bassängkanten där människor hade flockats för att ta emot oss. Den lilla pojken hostade upp vatten och jag kippade efter luft i total förvirring. Jag hade klarat det! tänkte jag. Pojken var i säkerhet och jag hade vunnit mot vattnet.

När jag åkte hem den dagen visste jag precis vad jag skulle skriva om i uppsatsen, trots att boken inte hade varit till någon större hjälp. Jag slet ut ett skrivblock och en penna och skred till verket. Så här började jag: ”Vi hade gett oss ut på New Delhis knaggliga gator som kryllade av människor trots att det bara var en tidig lördagsmorgon …”

Författaren Johanna Thydells motivering till 1:a-priset:

”Iren Rahman blandar nutid med minnen från det som har varit. Badhus-bragden är en novell om att våga släppa taget om sina rädslor, om att våga trots att man egentligen inte törs. Det är en välskriven berättelse om en bubblande styrka som besegrar allt.”

Hur känns det att vara topp 12 och få sjunga i fredagsfinalerna?

– Det känns overkligt! Det är ju detta jag vill göra, att få sjunga och underhålla människor.

Har du några favoritartister?

– Adele och Bruno Mars.

Vem tror du kommer att vinna Idol i år?

– Astrid Risberg! Hon är grym.

Har du någon favoritperson i juryn?

– Jag gillar faktiskt alla, men svarar Nikki Amini. Hon är väldigt tydlig i sina kommentarer, det gillar jag.

Du var med i Talang förra året. Hur skiljer sig det programmet från Idol?

– Idol är mycket hårdare och roligare. I Talang kunde du vinna eller åka ut mot vem eller vad som helst. I Idol är alla grymt duktiga och tävlar i samma sak.

Vem var du när du gick på mellanstadiet?

– Klassens clown! Mina favorit-ämnen var musik och svenska. Jag har alltid haft rätt lätt för skolan.

Fanns det något som du tyckte var orättvist när du var i den åldern?

– Att killarna och tjejerna gjorde olika saker på idrotten. Killarna fick alltid göra det svåraste.
Vi ansågs vara starkare, snabbare och bättre. Det var inte okej att det var så könsindelat tycker jag.

Läste du KP?

– Ja, verkligen! Jag växte upp med Kamratposten och samlade på Önskebilder med Justin Bieber. Min favoritdel annars i tidningen var Klur.

Idol topp 12

Lyssna här:

(Musiken i KPodden kommer från kassettbandet KP-låten. Klicka här för att lyssna på alla låtar från KP-låten.)

Uppgift: Räkna maskotarna på omslaget till KP 16. Hur många finns det?

Gör så här: Skriv svaret, ditt favoritgodis och fyll i dina kontaktuppgifter i formuläret. Senast den 31 oktober vill vi ha ditt svar.

Vinst: Bland de rätta svaren drar vi tio lyckliga vinnare som får ett kilo var av sitt favoritgodis.

Rå köttfärs

Vem vågar ta första biten av denna läbbiga klump?

Du behöver:

25 gram vit choklad

1,5 matsked smör

5 deciliter mini-marshmallows

0,5 matsked kakao

Cirka 6 droppar röd hushållsfärg

6 deciliter krispiga rispuffar

Gör så här:

1. Hacka chokladen i små bitar. Lägg ett bakplåtspapper på ett uppläggningsfat.
2. Smält smöret i en kastrull, på låg värme. Häll i marshmallows och låt dem smälta. Rör så att smeten inte bränner fast.
3. Blanda i kakao och så många droppar hushållsfärg att smeten får en köttig färg.
4. Dra bort kastrullen från värmen.
   Rör ner rispuffarna och blanda ordentligt. Häll sist i chokladbitarna.
   De ska bara smälta lite grann.
5. Häll smeten på bakplåtspappret. Blöt händerna i kallt vatten (då fastnar inte den superkladdiga smeten på fingrarna) och forma till en ”köttfärsklump”. Låt svalna i kylen.

Frasiga öron

Avklippta öron som bakats och serveras med en rejäl klick öronvax!

Du behöver (till cirka 8 öron):

250 gram färdig smördeg på rulle

Aprikosmarmelad

1 ägg

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 200 grader. Rita ett öra på ett papper och klipp ut. Nu har du en mall. Använd denna för att skära ut ett jämnt antal öron från rullen med smördeg (till 8 öron går det åt 16 degbitar).
2. Lägg en bit utskuren deg som botten av det första örat. Använd rester av degrullen för att få till örats form – rulla ”brosk” och bygg upp och forma kanter. Fyll sedan örat med en klick marmelad. Lägg en till degbit på toppen och tryck försiktigt samman bitarna. Fixa till formen med fingrarna. Den kommer att ändras i ugnen, för degen sväller mycket.
3. Lägg öronen på ett bakplåtspapper och pensla med vispat ägg. Grädda i 6–8 minuter tills de fått en gyllene färg. Servera med en extra klick öronvax/marmelad. Eller med röd sylt för en mer blodig effekt!

Blodet droppar

Kan det vara vassa kanter som fått blodet att rinna längs glaset?

Du behöver:

1,5 deciliter strösocker

2 matskedar vit sirap

2 matskedar vatten

0,5 tesked röd hushållsfärg

Ett par droppar grön hushållsfärg

Gör så här:

1. Blanda socker, sirap och vatten i en kastrull. Rör ner färgen.
2. Koka upp utan att röra om. Sänk sedan värmen, skaka kastrullen lite och låt sjuda försiktigt i cirka 8 minuter. Ta bort från plattan och låt smeten svalna (men inte stelna).
3. Doppa glasens kant i blodröran och låt det trögflytande blodet rinna längs glaset. Doppa flera gånger om du vill att det ska se riktigt bloddrypande ut.
4. Servera med valfri röd dricka.

Obs! Sockermeten blir jättevarm. Var försiktig så att du inte bränner dig!

Tjocka tarmar

Allt man äter blandas i magen – men det får man aldrig se. Förrän nu! Bjud på välfyllda tarmar i grumlig tarmsaft!

Du behöver:

Till vetedegen

50 gram jäst för söta degar

150 gram smör

5 deciliter mjölk

1 deciliter strösocker

0,5 tesked salt

1 tesked röd hushållsfärg

1,4 liter mjöl

Till fyllningen

150 gram smör

1 deciliter socker

3 matskedar kanel

1 ägg

Till sockerlagen

0,5 deciliter vatten

0,5 deciliter strösocker

Till tarmsaften:

3 deciliter florsocker

0,5 deciliter vatten

Gör så här:

1. Smula ner jästen i en stor degskål.
2. Smält smöret i en kastrull, på låg värme. Häll i mjölken och värm till 37 grader (fingervarmt).
3. Häll mjölkblandningen i degskålen och rör om tills jästen har lösts upp. Blanda ner hushållsfärgen och sedan resten av ingredienserna, men spara 0,5 deciliter mjöl.
4. Arbeta ihop degen noga. Det tar cirka 5 minuter med maskin eller 10 minuter för hand. Degen ska kännas smidig och det ska inte finns några mjöl-klumpar. Täck med en ren kökshandduk och låt jäsa i 30 minuter.
5. Häll ut degen på ett bakbord med det sista av mjölet. Knåda och dela i två delar. Kavla ut varje del till en avlång kaka.
6. Bred på det rumsvarma smöret och strö över socker och kanel. Skär degen i cirka 5 centimeter breda längder och rulla långsida mot långsida, så att det blir som långa korvar. Ringla längderna i en smörad bakform.
   Låt jäsa under en kökshandduk i 45 minuter.
7. Pensla tarmarna med vispat ägg och grädda i 200 grader cirka 20 minuter. Under tiden gör du sockerlagen.
   Koka upp vatten i en kastrull. Häll i sockret och blanda tills det har lösts upp. Låt svalna.
8. Pensla de nygräddade tarmarna med sockerlagen för en läskigt glansig look. När det är dags att servera: Blanda florsocker och vatten och häll över tarmarna.

Fotfils-mums

Tänk dig flagorna som blir kvar när man filat en riktigt torr häl … Perfekt att strössla på tårtan!

Du behöver:

Vit choklad

Gör så här:

Riv chokladen fint och använd smulorna som topping. Mums!

Här finns ännu fler halloween-recept:

En blodig buffé

Halloween – En fasansfull fest

Äckligt gott halloween-godis

Du vet väl att det alltid finns mer att läsa i tidningen KP!

Du har varit med i Talang förut. Vad finns det för skillnader?

– I Idol lär tittarna känna mig mycket mer, både som person och artist. I Talang var fokus enbart på ens framträdande.

Vem tror du kommer vinna i år, om du inte får säga dig själv?

– Jag tror att det är ett tjejår i år! Det är på tiden att en tjej vinner. Men det är svårt att säga vem, alla är så duktiga och har så olika stilar.

Vad vill du göra för musik efter Idol?

– Soul framförallt. Jag vill göra smärtsam och känslofylld musik. Jag har svårt att relatera till glada partylåtar, det är inte min stil.

Vem var du i mellanstadiet?

– Jag var väldigt introvert och utstött. Jag har bytt skola flera gånger och hoppat runt mellan olika klasser. Min skolgång har varit en riktig berg- och dalbana som ändå slutade rätt bra till slut.

Var det något du upplevde som särskilt orättvist?

– Hur lärarna hanterade mobbning och utsatthet. När jag väl tog mod till mig och berättade att jag var utanför och blev illa behandlad av andra klasskompisar trodde de bara att jag sökte uppmärksamhet.

Vad har du för intressen förutom musik?

– Jag dansar. Vissa dansstilar, som magdans, har jag lärt mig hemma i vardagsrummet genom att köpa lektioner på nätet. Jag har gått på dansskola också och uppträtt på scen, framförallt med showdans.

Favoritfilm?

– Skönheten i allt (original-titel Collaterol beauty, redaktionens tillägg). Den är djup och har en riktigt bra poäng.

Det är fortfarande mitt på dagen men stämningen är ändå lite spökig. Liseberg i Göteborg har just öppnat för halloween. Den här helgen, nästa helg och hela höstlovet är det öppet. Test-patrullen består av 13-åringarna Alva Lingbrand, Signe Falk och Astrid Sturve.

– Alltså det är ju inte läskigt överallt, säger Signe. Särskilt inte nu när det är ljust. Men det är väldigt coolt med alla pumpor och fågelskrämmor. Och den kraschade bilen som ryker är häftig. Dekorationerna får högsta poäng!

När mörkret börjat komma är det dags att testgå höstens nyhet, Skogen. En ”stilla skogspromenad” bland levande spöken (skådespelare) och gäckande silluetter När tjejerna kommer ut ur Skogen är reaktionerna skilda. Signe är superskakis. Alva är ganska oberörd.

– Vi är väldigt olika på det sättet, förklarar Alva med ett skratt. Jag vet inte om något sådant här riktigt skulle kunna skrämma mig. Kanske om det var mer och högre ljud. Men den var riktigt snyggt gjord, Skogen.

Vad blir då helhetsintrycket: Är det värt ett besök eller är det för dyrt – eller kanske för kallt?

– Värt. Liseberg är alltid roligt. Det gör inget att det är höst, säger Astrid. Det är bra att alla åksaker är öppna. Dekorationerna var välgjorda. Musiken och viben var jättebra. Men de kunde ha gjort det lite läskigare, nu var det värsta som kunde hända att det sprang fram en skådespelare.

Panelens betyg till halloween på Liseberg blir:

Här är det också spök-öppet:

Skara Sommarland (Skara): Byter namn till Scary Sommarland.
Öppet: Nästa helg samt 30 oktober–3 november.

Kolmården (utanför Norrköping): Djur som vanligt. Men även halloween-riket Pumpania och nytt spökhus. Öppet: 26 oktober–3 november.

Gröna Lund (Stockholm): Sort halloween-program. Nya attraktionen Sekten rekommenderas från 13 år (11 med vuxen).
Öppet: I dag, i morgon och 25 oktober–3 november.

Skansen (Stockholm): Har ingen halloween-satsning. Men hela höstlovet har man temat ”Fasor från förr” om hemskheter folk skrämdes av förr i tiden.
Öppet året om.

Furuvik (Gävle): Ny, läskig attraktion som heter Skräck-expressen.
Öppet: Nästa helg samt 30 oktober–3 november.

Parken Zoo (Eskilstuna): Fågelskrämmorna har vaknat till liv och tagit över parken.
Öppet: Nästa helg samt 31 oktober–3 november.

Lös(s)godis

En vanlig ingrediens i godis är faktiskt torkade honlöss! De används för att ge godisbitar röd och rosa färg. Sådana löss finns även i läsk, tuggummi, senap och olika sminksorter.
Bland annat skumsvampar och fizzypop innehåller den färgglada lilla insekten.

Mmm … mögelsvampar!

Hur gör man för att godiset inte ska bli dåligt och smaklöst för fort? Jo, man använder mögelsvampar! Dessa hjälper kolhydraterna att framställa citronsyra från ananas, majs eller citron. Det är citronsyran i sin tur som gör att godiset håller sig färskt och ätbart länge.

Grishud och malda ben

Inte kan väl delar av grisar och kor finnas i godis? Jo, det gör faktiskt det! Ben, hud och skinn används till att göra gelatin som används i olika gelé-godisar. Det är ofta gelatin som gör att ätbara saker – inte bara godis – blir sega och geléiga. Gelatin finns i minidynamiter, s-märken, surskallar och många andra av våra mest populära godissorter.

Bevarande bivax

För att skydda godisbitarna och ge dem en blank yta använder man särskilda tillsatser, så kallade ytbehandlingsmedel. Ett vanligt sådant kommer faktiskt från binas vax. Det finns bland annat på ytan av hallonbåtar, sega råttor och chokladlinser.

Problematisk palmolja

I många godissorter finns palmolja. Den gör att det blir bra konsistens på godisbitarna så att till exempel chokladsorter inte smälter ihop.
Det finns stora problem med att använda sig av palmolja. Produktionen kräver nämligen ofta skövling av regnskog. Att man hugger ner skog bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Palmolja finns bland annat i många chokladsorter och en del lösgodis.

Ej så naturliga e-ämnen

Ett e-ämne är en tillsats i livsmedel, till exempel godis. De används bland annat för att göra godis mer sköntuggat, fint, kompakt eller hållbart. Alla de här tillsatserna har namn som består av bokstaven e följt av tre eller fyra siffror. Den första siffran avslöjar vad för slags tillsats ämnet är, till exempel färgämne (som ger godiset dess färg), konserverings-medel (som hindrar godiset från att bli dåligt) och sötningsmedel (i stället för vanligt socker). E:et står för att EU har godkänt att tillsatsen får användas i mat. Trots det kan en del e-ämnen vara allergiframkallande, så det gäller att ha koll på vad man inte tål.

Du vet väl att det alltid finns mer att läsa i tidningen KP!

Hur fick ni rollerna?

– Radioteamet frågade mig om jag ville spela Jonatan. Förmodligen hade de sett mig på tv och tyckte att jag passade bra. (Malte)

– Jag har länge velat göra något i radio så jag ringde och frågade vad man ska göra för att få en roll. Då skickades jag vidare till Eva Staaf (regissören). Hon ville ha röstprov så jag skickade in det. Och sedan blev jag Skorpan! (Leon)

Vad har ni gjort tidigare?

– Jag har sommarjobbat på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby tre år. Där spelade jag Emil i Lönneberga och Tommy i Pippi Långstrump. Skillnaden mellan teater och radio är att man i en radio-inspelning kan ta om sin replik. Det kunde man inte i pjäserna i parken. Det var live. (Leon)

– Jag har varit med i filmer och tv-serier. Bland annat spelar jag huvudrollen i #will. Jag har också varit med i Sune i fjällen. Och snart kommer jag att vara med i Morden i Sandhamn och Sjukt oklart. (Malte)

Jonatan och Skorpan har en stark syskonrelation. Hur är er vänskap nu inför premiären?

– Jättefin! Vi kände inte varandra innan så risken fanns att vi inte skulle bli vänner eller ens komma överens. Men alla inblandade har varit väldigt gulliga mot varandra. (Malte)

Hur gick inspelningen till?

– Allt spelas in i en studio.
I vissa scener gör vi det som karaktärerna gör. Badar de i sagan så gör vi det i studion också. Vi hade även grusplättar och träplattor som man kan gå och stå på. De gör att det låter som om man går på riktigt. (Malte)

Vad är bäst med serien?

– Det är så bra att barn, som inte vuxit upp med Bröderna Lejonhjärta, kan få göra det nu. (Malte)

– Serien är väldigt beskrivande så man lätt hänger med. Det tycker jag är kul och jättebra för dem som inte kan läsa. (Leon)

Vad har varit svårt?

– I början var det ovant att spela in. Vi visste inte heller riktigt hur karaktärerna var. En av de första scenerna tog en hel förmiddag att göra för det blev så många omtagningar. Man blev också väldigt mätt när man var tvungen att ta om en och samma mat-scen. Jag har ätit så mycket kakor! (Leon)

Sagan innehåller ruskigt sorgliga scener. Hur var det att spela in dem?

– Det var inte sorgligt under inspelningen, då var jag så fokuserad på replikerna. Men när jag lyssnade på avsnitten fick jag tårar i ögonen. (Leon)

– Det blev känslofyllt när man var med flera skådespelare som spelade en scen ihop. (Malte)

Har ni någon annan Astrid Lindgren-favorit?

– Pippi Långstrump! Jag har älskat henne sedan jag var liten. (Leon)

– Boken Mio min Mio är riktigt fin. (Malte)

Testet publicerades i KP 16, 2019

Alla halloween-recept finns här på KPwebben!

Lyssna här:

(Musiken i KPodden kommer från kassettbandet KP-låten. Klicka här för att lyssna på alla låtar från KP-låten.)