Choklad-cupcakes

12–14 stycken

Cupcakes

Du behöver:

2 deciliter vetemjöl (120 gram)

2 deciliter strösocker (180 gram)

2 teskedar bakpulver (10 gram)

½ tesked salt (3 gram)

1 tesked vaniljsocker (3 gram)

1 deciliter kakao (40 gram)

1 ägg (55 gram)

1 deciliter mjölk (100 gram)

1 deciliter vegetabilisk olja (100 gram)

1 deciliter hett vatten (100 gram)

Gör så här: Sätt ugnen på 170 grader. Sikta ner de torra ingredienserna (mjöl, socker, bakpulver, salt, vaniljsocker och kakao) i en bunke. Vispa samman ägg, mjölk och olja lätt i en annan bunke. Vispa ner de torra ingredienserna i smeten. Koka upp vattnet och tillsätt lite hett vatten i taget till smeten. Blanda tills den blir slät. Lägg cupcakes-formar i en cupcakes-plåt. Fyll formarna till ¾ med smet och grädda mitt i ugnen i 17–18 minuter. Ta ut och låt svalna.

Chokladfrosting

Du behöver:

150 gram mörk choklad, 70% kakao

100 gram hasselnötskräm

300 gram osaltat smör

2 deciliter florsocker (120 gram)

1 matsked vaniljsocker (10 gram)

¼ tesked salt (2 gram)

Gör så här: Hacka chokladen och smält den försiktigt i ett vattenbad eller i micro. Låt den svalna till ljummen temperatur. Vispa smör, hasselnötskräm, florsocker, vaniljsocker och salt fluffigt i en bunke. Om frostingen känns för lös kan den stå i kylen i 10 minuter och stelna. Spritsa frosting på toppen av dina cupcakes!

Bakar man tillsammans med ett proffs som Roy Fares får man chansen att använda en brännare för att ge marängen en gyllene yta.

Citronmaräng-cupcakes

12–14 stycken

Receptet utgår från en cupcakes-bas, som sedan fylls med citronkräm och toppas med italiensk maräng. Gör gärna citronkrämen i förväg och låt den svalna i kylen i några timmar innan du sätter igång med resten.

Cupcakes (bas)

Du behöver:

2 ½ deciliter vetemjöl (150 gram)

1 tesked bakpulver (6 gram)

½ tesked bikarbonat (2 gram)

½ tesked salt (3 gram)

1 matsked vaniljsocker (10 gram)

1 ¾ deciliter strösocker (150 gram)

2 ägg (110 gram)

1 deciliter vegetabilisk olja (100 gram)

1 1/4 deciliter  filmjölk (120 gram)

1 stycken citronzest (rivet citronskal)

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Sätt 12 stycken cupcakes-formar i en cupcakes-plåt. Sikta de torra ingredienserna (vetemjöl, bakpulver, bikarbonat, salt och vaniljsocker) i en bunke. Vispa ägg lätt i en annan bunke. Tillsätt socker och fortsätt att vispa med elsvisp någon minut. Blanda därefter i oljan. Rör ner de torra ingredienserna och filmjölken i smeten, lite i taget. Häll i citronzest och blanda till en slät och fin smet. Fyll max 3/4 av varje form med smet och grädda mitt i ugnen på 175 grader i 15–16 minuter. Ta ut och låt svalna. Gör ett litet hål med kniv i mitten av varje cupcake och fyll med citronkräm (se recept nedan).

Citronkräm (fyllning)

Du behöver:

¾ deciliter färskpressad citronsaft (75 gram)

1 deciliter strösocker (90 gram)

1 deciliter vatten (50 gram)

2 matskedar maizena (15 gram)

2 äggulor (30 gram)

15 gram smör (osaltat)

Gör så här: Koka upp citronsaft och strösocker i en kastrull.  Vispa ihop vatten, maizena och äggulor i en bunke. Häll kastrullens innehåll i bunken. Blanda väl och häll sedan tillbaka hela krämen i kastrullen. Red krämen på svag värme under omrörning, tills den tjocknar. Häll sedan över krämen i en ren bunke. Lägg i smöret och rör runt tills det smälter.. Sätt plastfolie över bunken och låt krämen svalna i kylen.

Italiensk maräng (topping)

Du behöver:

6 äggvitor (180 gram)

1 deciliter vatten (100 gram)

3 ½ deciliter strösocker (310 gram)

En sprits

Gör så här: Lägg äggvitan i en bunke. Koka upp strösocker och vatten till 121 grader. När sockret visar cirka 110 grader börjar du vispa äggvitan. Häll sedan i sockret med en tun stråle medan du vispar och fortsätt vispa tills marängen är kall. Spritsa marängen på toppen av dina cupcakes. Har du ingen sprits kan du använda en plastpåse, som du försiktigt klipper ett litet hål i.

Läs om Elsas bakdag med Roy Fares i KP !

Regler: Tävla mot en kompis. Ni har alla raster under en vecka på er att klara uppdragen. Vem hinner först?

1. Nynna som Nano

Kommer du ihåg slutet på Nanos låt Hold on? När en stor kör börjar sjunga refrängen och allt bara lyfter som en nyårsraket. Exakt samma maffiga stämning ska du fixa på skolgården. Bilda en egen kör med två elever från varje årskurs. Sjung den smäktande refrängen om och om igen, samtidigt som ni vaggar inlevelsefullt fram och tillbaka och klappar händerna i takt.

2. Peppig applåd

SO-prov, glosförhör och olösliga ekvationer – ibland kan dagarna kännas olidligt långa. Vad sägs om att låta en jätteapplåd fylla dig med energi? Din uppgift är att få med ALLA på skolgården – inklusive två -lärare – i den största klapp-festen ever.

3. Humliga hälsningar

”Tja, alla dubbelhakor!” eller ”Hej, alla små chokladbitar!”. Youtubers vet att en härlig hälsningsfras är bästa sättet att skapa stämning. Fixa samma känsla genom att ta hjälp av viskleken. Viska ”Hej, zmå humlor!” i örat på någon du inte känner. När meddelandet spritts till 15 personer får det komma tillbaka till dig. Resultatet? En helt ny hälsningsfras att använda varje gång du möter någon på skolgården.

4. Snygg snorbroms

Vore det inte härligt att ha en riktigt tät och fin mustasch? Vi har ungefär 100 000 hårstrån på huvudet. Det vore väl ganska snålt om inte dina sko-l-kamrater kunde dela med sig av ett enda till dig, eller hur? Samla hårstrån från 20 personer. Knyt ihop dem och tejpa fast under näsan.

5. Egen karneval

Man måste inte klä sig i galna kostymer och fjädrar för att ha karneval. Sök på ”samba” på Spotify och spela upp någon låt som verkar fin. Lägg sedan händerna på närmaste persons axlar och bilda ett danståg. Dansa fram över gården tills minst 30 personer och en rastvakt har anslutit sig.

Hur känns det att vinna?

– Så himla häftigt, jag kan knappt fatta det. Vi hade just haft genomgång på engelskan, när I just want to be cool kom in i klassrummet. Från ingenstans! De sa att vi har vunnit. Jag skrek och darrade så att jag höll på att falla ihop!

Din klass samlade in 279 kilo batterier. Hur bar ni er åt?

– Vi gick runt och knackade på dörrar och frågade om batterier. Ibland var det svårt, för om vi gick direkt efter skolan var nästan inga människor hemma. Och flera av de som öppnade hade redan lämnat in sina batterier. Men vi lyckades få ihop en del i alla fall.

Varför är det så viktigt att samla batterier?

– Naturen förstörs om man slänger batterier bland de vanliga soporna. Batterier ska återvinnas. Att sortera sopor är viktigt överhuvudtaget. Jag tror att min klass har fått en del att bry sig mer om miljön.

Ni spelade även in en film där ni dansar och delar ut flygblad på olika platser i Örebro. Vilken roll hade du där?

– Jag gjorde flygbladen. ”Skräpa inte ner, återvinn i stället” stod det på dem. Och så dansade jag lite i videon, men jag är inte så bra på det. Jag behöver mycket tid för att lära mig stegen.

Första pris är 50 000 kronor. Vad ska klassen göra för pengarna?

– Vi har pratat om att ge en del till flyktingar. Och att åka på klassresa. För 50 000 kronor kan man göra mycket, kanske till och med åka utomlands!

Träffen med I just want to be cool ingick också i priset. Hur var det att ha dem i skolan?   

– Det var SÅ stort! De har varit mina favoriter på Youtube jättelänge. Jag ville bara röra vid dem och känna att de var verkliga om inte ett hologram.

Hur ska du fira resten av dagen?

– Jag har teater efter skolan. Just nu spelar vi en Mumin-pjäs, där jag är Snusmumriken. Men han är ganska butter, så det blir svårt i dag!

Se I just want to be cool överraska klassen

Det haglar och är runt noll grader. Gröna Lund visar upp sin 95 meter höga nyhet för utvalda journalister, tre dagar innan öppningen.

– Coolt att vara här, säger Alvin.

Nöjesparken har just visat sin reklamfilm för Ikaros.

– Den är väldigt välgjord. Man blir uppskrämd. Den finns på Youtube, så alla kan se.

Efter åket är Alvin förvånansvärt lugn.

Hur det är att åka Ikaros?

– Vidrigt, sa Lukas efteråt.

– Pirrigt, läskigt och härligt. Det blir högsta betyg! Fem KP av fem möjliga, sa Alvin.

Testpilot

Namn: Alvin Hallberg.

Ålder: 13 år.

Bor: Traneberg, i västra Stockholm.

Intressen: Basket och vara med kompisar.

Bästa bergochdalbana: Helix på Lisseberg.

Bästa fritt fall: Ikaros på Gröna Lund.

Film och foto: Malin Bäcklund

I år består Talang-juryn av musikproducenten Alexander Bard, konstnären Karin ”Kakan” Hermansson, artisten LaGaylia Frazier och komikern David Batra. Deras uppgift är att söka igenom hela Sverige för att hitta talangfulla människor. Vecka efter vecka kommer de fyra medlemmarna att hissa och dissa framträdanden av alla de slag. Tittarna bjuds på allt från sång och dans till trolleri och svärdslukning. Men vad har jury-medlemmarna själva för talanger? KP satte dem på prov! Var och en fick en minut på sig att visa sina främsta förmågor för er KP-läsare. Vem imponerar mest? Se videorna och rösta på din favorit!

David Batra, komiker

 Talang: Att spela handtrumpet

Vem är du i juryn?

– Den som gör de bästa bedömningarna! Och den som har mest humor. I musikväg vill jag gärna se mig själv som en skånsk Bert Karlsson.

Vad för talanger blir du mest imponerad av?

– Sång och dans. Eftersom jag själv tycker att sådant är väldigt svårt, blir jag imponerad av andra som är duktiga på det.

Har du någon dold talang?

– Tyvärr, de få talanger jag har döljer jag så lite som möjligt. En sak som inte alla vet är att jag är duktig på att laga mat. Fast jag har gjort en kokbok, så det är ingen jättedold talang heller …

Vad önskar du att du hade för talang?

Att kunna steppa och sluka eld – samtidigt!

Karin ”Kakan” Hermansson, konstnär

Talang: Att hålla brandtal om medmänsklighet

Vem är du i juryn?

– Jag är rolig, men samtidigt tar jag det här på väldigt stort allvar. Jag tycker inte att man ska komma in till oss och tramsa, det är orättvist mot dem som har tränat i flera år och verkligen vill någonting på riktigt.

Vad för talanger blir du mest imponerad av?

– Jag vill bli berörd i både hjärtat och hjärnan. Och gärna också på huden, så att jag får gåshud. Det ska kännas i hela kroppen! För min del behöver det inte vara något jätte-unikt, att någon kastar svärd i halsen till exempel. Om någon sjunger fantastiskt betyder det minst lika mycket för mig.

Har du någon dold talang?

– Det många har missat är att jag är keramiker. Jag har en egen verkstad där jag gör keramik. Skulpturer, krukor och andra goa grejer.

Vad önskar du att du hade för talang?

– Att jag kunde sjunga. Det skulle vara helt fantastiskt! Jag vill låta som Zara Larsson, Rihanna eller Beyoncé.

Alexander Bard, musikproducent

Talang: Ironi

Vem är du i juryn?

– Kanske den som är svårast att imponera på. Om det är något jag inte gillar trycker jag på krysset direkt. Det är tröttsamt att se något som ändå är kört från början. Då är det bättre att ge plats för något annat. Jag är den som håller ordning och reda och kvalitetssäkrar. En del ser mig som hård, men det är de andra tre i juryn som är mesiga!

Vad för talanger blir du mest imponerad av?

– Sådant som jag aldrig trodde att jag skulle få se. Det absolut bästa är att bli överraskad! Sedan vill jag gärna bli berörd, det jag ser ska väcka känslor hos mig. Trolleri är det jag har svårast för. Då ska de vara himla duktig för att imponera på mig.

Har du någon dold talang?

– Jag föder upp travhästar, det är väl lite av en talang? Och så har jag ankor hemma i mitt hus i Istanbul. Så jag är mer eller mindre ankuppfödare också!

Vad önskar du att du hade för talang?

– Jag skulle vilja ha Whitney Houstons sångröst.

LaGaylia Frazier, artist

Talang: Att berätta roliga historier

Vem är du i juryn?

– Jag är den emotionella. Jag har lätt för att uttrycka mina känslor och lätt för att bli berörd.

Vad för talanger blir du mest imponerad av?

– Det kan vara vad som helst, så länge personen verkligen har passion för det den gör. Passionen måste finnas där! Jag älskar till exempel trolleri och dans. Men eftersom jag är sångerska tycker jag att det är extra roligt med sång.

Har du någon dold talang?

– Jag kan dansa och så är jag bra på yoga! Fast just nu har jag ryggskott …

Vad önskar du att du hade för talang?

– Att kunna skriva låtar. Jag har försökt, men jag är ingen bra låtskrivare. Min önskan är att skriva åtminstone en enda riktig hit.

 Proglamledarna ville också vara med i tävlingen:

Pär Lernström

Talang: Imitera dialekter

Kristina ”Keyyo” Petrushina

Talang: Dansa, hjula och tända ljus

28 maj firar KP 125 år med ett stort kalas på Nordiska museet. Du har chansen uppträda på vår öppna scen. Vill du sjunga, dansa, trolla, spela ett akustiskt instrument, läsa en dikt eller något annat spännande. Anmäl dig här.

Fyll i formuläret och skicka din anmälan senast 25 maj.

På scenen finns mikrofon, högtalare och möjlighet att spela upp musik från spotify eller en ljudfil som skickats till oss på KP i förväg. Det finns ingen förstärkare.

Regler

Välj den av de elva titlarna på listan som sätter igång din fantasi. Skriv den överst. Novellen får vara max 5 000 tecken inklusive mellanslag (eller två A4 om du skriver för hand). Det gör inget om du skriver kortare, men du får inte skriva längre än så.
Hämta gärna inspiration från författarskolan i KP 8.

Mejla till novelltavling@KPwebben.se eller skicka till ”Novelltävling”, KP, 105 44 Stockholm, med vanlig post.
Glöm inte att skriva namn, ålder, adress, telefonnummer och mejladress så att vi kan kontakta dig om du vinner.

Du måste hitta på och skriva novellen själv. Det är inte tillåtet att ta en historia som någon annan har skrivit.

Senast måndagen den 31 juli vill vi ha ditt bidrag.

Priser och jury

10 vinnare får ett presentkort på 300 kronor i en internetbokhandel.
Vinnarna presenteras i KP 15.

Jury är Bleckmossen-författaren Oskar Ekman och KP:s redaktion.

KP:s författar-skola

I KP 8 kan du testa vilken skrivartyp du är och få hjälp med författandet!

Det blir minikurser med våra serietecknare, frågetävling, gratis pin-tillverkning – och föräldrafritt Kropp & Knopp live där Fox Foxhage svarar på frågor! Vi bjuder på popcorn och dricka till alla barn (tills det tar slut).

Så kom och träffa oss på redaktionen, prata med tecknarna, mumsa popcorn – och ta en selfie med K & P. Mingla med andra glada kåpeare. Kolla in museets fina utställningar. Och ha den bästa söndagen någonsin!

Gratis inträde för alla barn. 50 kr för vuxna från 19 år (ord. pris 100 kr).

Vill du uppträda på kalaset, till exempel sjunga eller dansa på vår öppna scen? Anmäl dig här!

Program

Kl 10:00         Nordiska museet öppnar och kalaset kör igång!

Kl 11:00         KP-Lukas hälsar välkomna

Kl 11:30         Kropp och Knopp Live med Fox Foxhage

Kl 12:30         Minikurs med Katten Nils skapare

Kl 13:30         Kropp & Knopp Live med Fox Foxhage

Kl 14.30         KP-Lukas presenterar öppen scen

Kl 15:30         Minikurs med skaparna av Bleckmossen

Kl 17:00          Nordiska museet stänger och kalaset är slut

Museet har öppet 10–17 och deras aktiviteter Pyssel, Tidsdeckarna, Ljusresan och Lekstugan har öppet precis som vanligt. Kalaset pågår som mest mellan 11 och 16 i stora hallen. Men vi från KP är på plats hela dagen.

Det finns ett matsäcksrum där man kan äta medhavd mat. Museét har även en restaurang och café.

Vi ses på Nordiska museet!

Påven stöttar USA:s president Donald Trump. Hillary Clinton, som var presidentkandidat, sålde vapen till terrorgruppen IS. Och rymdorganisationen Nasa ändrar datumen för våra stjärntecken. Det är några av alla nyheter som delades på internet förra året. Men ingen av dem var sann. De är exempel på vad vi kallar fake news. Falska nyheter som många tror är fakta.

– Lögner på nätet är egentligen ingenting nytt. Saker vi säger blir ofta lite fel. Sedan sprids de vidare och blir ännu mer fel. Så har det alltid varit, säger journalisten Jack Werner, som har jobbat med att faktakolla påståenden på sociala medier i flera år.

Men han förklarar att två stora händelser förra året fick hela världen att börja prata om fake news. Den första var när Storbritannien röstade ja till att lämna EU. Den andra var när Donald Trump blev USA:s president.
Valresultaten förvånade många.

– Mätningar om hur folk skulle rösta inför valen visade något helt annat. Hur kunde journalisterna ta så fel? Man började leta efter förklaringar, säger Jack Werner.

Man tittade närmare på alla inlägg som hade delats på Facebook och andra sociala medier inför valen. Många av artiklarna innehöll faktafel, påhitt och ibland rena lögner.

– I dag står många människor väldigt långt ifrån varandra när det gäller åsikter. Därför får texter med politiskt innehåll mycket uppmärksamhet. En del tjänar till och med pengar på att skapa påhittade nyheter, förklarar Jack.

Eftersom alla kan göra sig hörda på internet, är det inte alltid lätt att veta vem som står bakom ett påstående. Men det verkar inte alltid spela roll. Forskning visar att vi gärna litar på information som stärker våra egna åsikter.

Vad är viktigt att tänka på innan man delar något på sociala medier?

– Kolla alltid källor, alltså vem som står bakom informationen du tänker lägga ut. Och häng aldrig ut människor med namn och bild. Det tycker jag är absolut viktigast.
Om du läser ett inlägg där det står att en person är djurplågare eller brottsling, vill du kanske dela det vidare för att hjälpa till. Men det kan förstöra människors liv, säger Jack Werner.

Kommer fejknyheter att fortsätta finnas på internet?

– Internet blir nog aldrig fritt från dumma fel. Men ju bättre vi blir på källkritik, desto lättare upptäcker vi dem. Vi får inte glömma att internet är ganska nytt. Vi håller fortfarande på att lära oss hur det fungerar! Jämför med tryckpressen som fanns i 100 år innan folk kom på att man kunde göra tidningar …

Vem bestämmer vad vi läser?

Är det vi själva som styr över vad vi ser på internet? Svaret är nja. Det beror på algoritmer, en sorts regler som styr sökmotorer och sociala medier. Algoritmerna avgör vilken information som ska visas för just dig. Till exempel gör Googles algoritmer så att du får upp sökresultat i en viss ordning, utifrån vad du har sökt på tidigare. Och Facebooks algoritmer styr vilka nyheter och vilken reklam som syns i ditt flöde. Det baseras på vad du har klickat på tidigare. Tack vare algoritmer kan vi enklare hitta saker som intresserar oss. Men till slut kan vi få en väldigt begränsad syn på vår omvärld.

Fel om terrordådet

Efter terrordådet i Stockholm den 7 april spreds många felaktiga nyheter på internet. Flera av dem var främlingsfientliga. På en bild klipptes en oberörd kvinna i slöja in i bakgrunden på Drottninggatan. Bilden var fejk, och spreds i ett försök att påstå av att muslimer inte brydde sig om händelsen. Det spreds också ett foto av en person som sades vara gärningsmannen. Mannen på bilden kom från samma land och var i samma ålder som den man polisen senare grep, men hade inget med händelsen att göra.

Jack Werner är journalist. År 2014 startade han Viralgranskaren, en avdelning på tidningen Metro som faktakollar påståenden på sociala medier. Han driver också Creepypodden, där han berättar spökhistorier som fått spridning på internet.

Yusufs familj har ont om pengar:
”Det är jobbigt när andra skryter”

Yusuf, 11, försöker dölja för sina kompisar att hans familj har väldigt dålig ekonomi.

– De kanske inte vill hänga med en fattig person.

Här kan du läsa om Yusuf!

Sam får aldrig nya kläder:
”Jag tänker inte skämmas”

– Man kan inte förstå hur det är att vara utan pengar förrän man själv har upplevt det. Det säger Sam, 13. Sedan hennes mamma blev sjuk har de ibland inte ens råd med mat.

Här kan du läsa om Sam!

Yusuf och Sam har egentligen andra namn.

Gör inte pengar viktigare än vad de är

Hej halloj alla kåpeare! Jag hade en riktigt nice barndom. God mat nästan jämt. Så mycket lättmjölk jag orkade dricka (ibland flera liter om dagen). Eget rum och helt okej månadspeng. Roliga semestrar varje sommar. Ändå kände jag då och då att vi var fattiga. För vi reste aldrig till Florida eller Kanarieöarna, som många andra gjorde. Och jag fick aldrig märkeskläder. Mina slalomskidor var begagnade (de blev till träflisor när jag kraschade på skolutflykten till Bjursås, men det är en annan historia).

Så klart var vi inte fattiga. I dag skäms jag över att jag tänkte så. Inte inför mina föräldrar. De förstår, tror jag. Det jag skäms för är att jag inte fattade att det fanns andra i skolan som faktiskt hade ont om pengar på riktigt. Några av dem som inte åkte med till Bjursås, till exempel. De hade inga skidor alls. Troligen hade de inte råd att hyra heller. Eller killen som bara hade knäckebröd i matsäcken. Det var så klart för att hans familj inte hade pengar att lägga på lyxig matsäck. Men jag insåg inte det då. Jag var upptagen med att tycka att Skara sommarland var fattigt jämfört med Disney world i Florida.

Hur kunde jag vara så seg i huvudet? Jag hade enkelt kunnat visa lite hänsyn, i stället för att vara missnöjd. Till exempel genom att ibland välja bort att göra saker som kostar pengar. De som skröt om sina Florida-resor borde också ha hållit igen. Det går faktiskt att berätta om semestern på olika sätt. Man behöver inte skryta.
Jag säger inte att pengar är något helt oviktigt. Jag säger bara att man inte ska göra dem viktigare än vad de är. Snälla föräldrar och schysta kompisar är mycket viktigare än dyra grejer. Det vet jag helt säkert.

Här på KPwebben och i KP 4 berättar Yusuf och Sam hur det är att ha dåligt med pengar. Läs och tänk efter! Så slipper ni kanske vara lika sega som jag var …

Lukas Björkman
Chefredaktör på KP

Bris finns som stöd

Är du orolig för att din familj har ont om pengar? Då kan du ringa och prata med Bris hjälptelefon på 116 111. Där svarar utbildade kuratorer som är vana vid alla typer av problem. Man kan vara anonym (behöver inte säga sitt namn) om man vill.

Minst 25 000 barn i Sverige lever i familjer som har så dålig ekonomi att de inte kan köpa det nödvändigaste, som mat och kläder.

Källa: Bris och Unicef

Liv Österman, 10, och Agnes Larsson Lindberg ,11, var bland de första kalasgästerna: ”Vi har längtat massor efter att träffa alla som gör KP!”

Katten Nils-bordet var välbesökt. Gratis teckningar till alla var succé!

Knut Appell, 11, ger tummen upp för Katten Nils! Men Tigris är hans favorit i serien.

Nyblivna KP-läsaren Anton Gode hade kul på kalaset! ”Jag gillar Klur och korsorden bäst i tidningen” berättade han, innan han styrde stegen mot pysselbordet.

Påhittiga Ingrid Carmel, 11, startade ”Klotter-sagan”, som nu går som följetong på Klotter-sidan i KP. ”Det är jätteroligt att så många fortsätter att skriva på den!”

Trogna KP-läsaren Linn Haner fick fotas med favoriterna.

Carolina Stockenberg, 10, (till höger) hälsade på hemma hos Bleckmossen-tecknaren Carromic i KP Fixar tidigare i våras. Nu kom hon för att träffa sin idol en andra gång, tillsammans med bästisen Louva Molin, 11 – som också är ett stort fan!

Astrid Callahan, 10, i gott sällskap.

”Maskotarna är jättesnälla och mysiga!” tyckte Lava Maj, 8 och kramade om favoriten P. ”Jag dras mer till grönt än gult!”

Benjamin Mellqvist, 9, med bästa knappen!

Systrarna Lykke och Ingrid Kinberg, 11 och 9, (till höger) gjorde pyssliga knappar med kompisen Madeleine von Malmborg, 11.

”Jag ska göra 15 stycken!” (Lykke)

”Min ska ha en våffla på. För jag älskar våfflor!” (Madeleine)

Anita Kastos, 7, skapade finfina knappar.

Kompisarna Carolina Wennermark, 11, och Ella Byttner, 12, kom till kalaset tillsammans.

På kalaset hölls workshops med Kropp & knopp-experten Fox Foxhage samt flera av tidningens serieskapare. KP-Lukas visade vägen för alla som ville vara med!

Selfie-tajm!

Miranda Samuelsson, 8, var mycket nöjd över att få KP-Lukas autograf!

Lilja Tavares, 10, är ett riktigt Bleckis-fan! Hon fick en signerad teckning med favoriten Siri.

Bleckmossen-fanet Ellen Fällgren, 10, såg till att få med sig en signerad Carromic-teckning hem till bästisen Tyra, som inte kunde komma på kalaset.

Högläsning för inte så läskunniga K. Tur att systrarna Miranda och Elvira Samuelsson, 8 och 11, samt Ingrid Carmel, 11, gärna hjälpte till.

KP:s tipspromenad var kul men klurig. Alicer Falksveden, 11, kämpade på. ”Det går sådär. Men första frågan om KP:s skapare var åtminstone lätt!”

Popcorn-sugna Linus Wirén, 11, tycker bäst om Pinsamt & hemligt i KP. ”Jag minns en historia om en person som blev så rädd att den råkade slänga sin cheeseburgare rakt i ansiktet på en McDonaldsclown. Fatta vad pinsamt!”

Ylva Widén Garcia, 10, Teija Rolenec Ludkvist, 11, och Kerstin Lagergren, 10.

Hedvig Wrangö Callmer, 11, och Fanny Åkerblom, 12, blev ihopmatchade i KP:s brevlåda. KP-kalaset blev deras första möte! ”Vi har skrivit minst 10 brev till varandra. Det är så himla kul att äntligen träffas!”

KP:s egen expert Fox Foxhage höll ”Kropp & knopp live” – mycket populärt för kåpearna – men strängt förbjudet för föräldrarna att följa med på.

Ja må KP leva uti 125 år till – minst! KP-Lukas och alla glada besökare stämde upp i sång för födelsedagsbarnet.

Lilly Forssmed möttes av jubel och applåder efter sitt framförande av Dancing on my own.

Khadija Lucard, 8, och Lovisa Rahm, 9, hade tränat i flera dagar på dansen till favoritlåten. Vilken det var? Best song ever – såklart!

Lilly Forssmed möttes av jubel och applåder efter sitt framförande av Dancing on my own.

Alva Johansson, 13, bjöd på en riktig show med en låt från favoritmusikalen Matilda. ”Jag känner igen mig mycket i Matilda. Vi är båda lite busiga” sa hon efteråt.

Khadija Lucard, 8, och Lovisa Rahm, 9, hade tränat i flera dagar på dansen till favoritlåten. Vilken det var? Best song ever – så klart!

Alexandra Thorstensson, 11, postade Flams till tidningen: ”Min pappa har hittat på det. Han har ganska dålig humor. Det går så här: jag känner en kille som älskar morötter. Han heter …” Hur det fortsätter? Håll utkik i tidningen!

”När släpps nästa samlingsalbum? Vart har Pi tagit vägen? Kommer några av tjejerna i Bleckmossen att bli ihop? Får vi se Amandas mamma snart?” Publiken hade mååånga frågor till Bleckmossen-skaparna.

Kåpearna Knut Appell, 11, och Amanda Balfors, 9, hade humöret på topp!
”Bäst i dag är att ta selfie med K och P och att samla autografer.” (Knut)
”Nej, ALLT är bäst!” (Amanda)

Foto: Bo Lindell

Han kom till Borås för att gå på idrottsgymnasiet och skrev på för stadens största lag IF Elfsborg. Han spelade i det gulsvarta laget när de vann SM-guld 2012. Det var då Fotbollseuropa fick upp ögonen för den unga, löpstarka mittfältaren från Gislaved i Småland. 2013 skrev Oscar Hiljemark på sitt första utlandskontrakt med PSV Eindhoven i Holland. Nu är han högaktuell i kampen att ta herrlandslaget till VM i Ryssland 2018.

Hur var det att komma till Holland?

– Jag fick en bra start direkt. Mycket speltid första halvåret. Sedan hade jag en lite tuffare tid, där jag var tvungen att operera båda höfterna. Jag var borta från spel i några månader. Men jag hann komma tillbaka och vann ett holländskt ligaguld. Tiden i Holland var fantastisk. Ett mycket trevligt land och en stad som jag verkligen trivdes i. Folket i och runtomkring klubben var också fantastiska. Jag har fortfarande kontakt med några av dem.

U21-EM i Tjeckien sommaren 2015 förändrade karriären för många av killarna i det svenska laget. De vann oväntat finalen mot Portugal – och Oscar, som var lagkapten, fick lyfta guldpokalen först! Flera lag från italienska Serie A visade intresse för Oscar. Palermo var laget som han slutligen skrev kontrakt med. Och flytten gick från Holland till Italien.

Vad är skillnaden mellan att spela i Holland och att spela i Italien?

– Skillnaderna mellan lagen är stora. I PSV spelade man alltid för titlar, man var nästan alltid ett lag som förde matcherna. I Italien har det varit annorlunda. I både Palermo och nu Genoa får man slåss för varje poäng. Men att gå till Italien har gjort mig till en mycket bättre fotbollsspelare och människa. Det är det som driver mig att hela tiden: att sätta upp mål. Att inte stanna upp och vara nöjd, utan att ständigt jobba på att förbättra detaljer i mitt spel och att utvecklas som människa!

Oscar bor i Italien med sin flickvän Elin och deras lilla hund Milo.

Hur ser en vanlig dag ut hos er?

– En vanlig dag startar med frukost, oftast tränar vi sent på eftermiddagen, så tid för en rejäl frukost finns alltid. Förmiddagen brukar innehålla en promenad i området där vi bor eller en bilresa för att strosa i stan. På kvällen äter vi god middag. Antingen på någon av våra favoritrestauranger eller så lagar vi något hemma, till exempel tacos!

Bästa egenskap hos en fotbollsspelare enligt dig?

– En svår fråga, alla positioner kräver olika egenskaper. Men smarthet eller spelförståelse, som det också heter, är en egenskap som jag gillar. Spelare som ofta gör smarta och rätta val.

Har du någon förebild?

– Jag har haft en del olika spelare i fotbollsvärlden som jag verkligen gillar, men min stora idol är förra hockeystjärnan Peter Forsberg. En idrottsman som hade allt!

Kosten är viktig för elitidrottare. Hur är du i köket?

– Ganska okej, men ingen superstjärna. Framförallt kan det vara roligt om man är några stycken och lagar mat tillsammans. Gärna krämig pasta, risotto eller någon fin köttbit.

Mode ligger dig varmt om hjärtat, berätta!

– Ja, jag är mycket intresserad av mode och kommer ihåg när jag som barn spanade runt i min morbrors butik bland kläderna. Jag bor ju i ett land där mode är viktigt så jag trivs som fisken i vattnet. Jag gillar bara att klä mig snyggt. Om jag inte skulle spela fotboll så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att jobba inom modebranschen

Nu väntar landskamp på Friends arena den 9 juni. Ni förlorade med 2–1 borta mot Frankrike. Hur går tankarna kring returmötet?

– En otroligt rolig och viktig match! Vi gjorde en riktigt bra insats i Frankrike och hade lika gärna kunnat vinna, så vi får ta med oss det och förhoppningsvis krydda med något extra som kan resultera i tre poäng.

Hur stor är skillnaden på hemma- och bortaplan när det kommer till landslag?

– Givetvis är det en viss skillnad, även om den gula väggen, som våra supportar kallas, brukar vara på plats på bortaplan. På hemmaplan är stödet ännu större!

Hur laddar man upp inför en VM-kvalmatch?

– Att representera landslaget är fantastiskt och bland det största man kan göra som fotbollsspelare, men när det kommer till matcherna måste man bryta ner det till att det är som vilken annan match som helst. Och så laddar man på det sättet man alltid gör inför en match.

Segraren i varje grupp går till VM. Tvåan får kvala. Vad tror du om Sveriges chanser att komma till VM i Ryssland 2018?

– Vi har startat kvalet otroligt bra och gett oss själva chansen att slås om platserna till VM. Gruppkänslan är en fantastisk. Alla drar åt samma håll. Så jag tror chanserna är stora om vi kan fortsätta som vi börjat.

Vilket lag i gruppen känns svårast att möta?

– Frankrike, de har störst kvalitet och det gör dem till ett slagkraftigt och svårslaget lag.

Har det utvecklat dig som spelare att spela för Sverige?

– Ja, väldigt mycket. Att få spela landskamper mot de bästa spelarna i Europa och världen gör att man utvecklas enormt.

Vilka är dina bästa minnen så här långt i din karriär?

– De två ligagulden och U21-EM-guldet!

Meriter:

2012 SM-guld, IF Elfsborg

2015 EM-guld, U21-landslaget

2015 Liga-guld i Holland, PSV Eindhoven

Klubbar:

Fram till 2008: Gislaved IS

2008–2013: IF Elfsborg

2013–2015: PSV Eindhoven

2015– 2017: Palermo

2017–              Genoa

Fotbollförbundets nya högkvarter ligger bara ett stenkast från Friends arena där fredagens match mot Frankrike ska spelas. Förbundskaptenen Janne Andersson möter själv upp i receptionen. Han känns mer som en vanlig, snäll mellanchef på ett stort företag än som tränaren för Sveriges mest påpassade landslag.

– Visst reser vi mycket i jobbet. Men när vi är hemma sitter vi här. Precis som på vilket kontor som helst, säger Janne.

Och det stämmer verkligen. Om det inte vore för lite fotbollsgrejer som står slumpvist utställda så skulle man lika gärna kunna tro att det var ett kontor som sålde kontorsmaterial.

Janne Andersson

Ålder: 54.

Familj: Frun Ulrika, vuxna döttrarna Louise och Julia samt hunden Conrad.

Tränare: För Sveriges herrlandslag.

KP-Lukas och Janne Andersson

Vad gör du när du jobbar här?

– Mellan landslagssamlingarna är vi inte så många som jobbar med landslaget. Det är mest jag och min assisterande tränare Peter Wettergren. Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi har flera olika arbetsuppgifter. Till exempel så har vi ett verktyg som heter Wyscout. Dagen efter att en tv-sänd match har spelats, var som helst i världen, så finns den tillgänglig där. Jag kan spara hela matcher, eller sekvenser med vissa spelare. Det är en fantastisk tjänst som vem som helst kan köpa. Det hade varit väldigt svårt att ha koll på alla svenska spelare utomlands utan den.

Hur många spelare följer ni?

– För ett år sedan satte jag och Peter oss ner och gjorde en lista över alla spelare som var tillräckligt bra för att kunna vara aktuella för landslagsspel de kommande två åren. Det blev runt 70 spelare. Den listan har levt lite. Vissa spelare har höjt sig och tillkommit, andra har skadat sig, slutat eller tackat nej till landslaget. Nu är det närmare 80 spelare vi följer noga.

Hur får ni koll på om ett ungdomsproffs i till exempel Holland eller Grekland snabbt utvecklas till en toppspelare?

– Dels är media ganska bra på att rapportera sådant, så man kommer ganska långt med tidningar och tv. Men sedan så har vi väldigt bra kommunikation och samarbete med både U21- och U19-landslaget.

Är det en fördel att se matcher på plats jämfört med i datorn?

– Ja, det är det. Inget slår att se matcher live. Vi reser mycket och tittar på spelare. Ibland berättar jag i förväg att jag ska komma och ibland inte. Ibland passar jag på att prata med deras klubbtränare för att skaffa en helhetsbild ab hur spelaren fungerar. Egentligen bara tiden som sätter stopp, annars hade jag kunnat resa hur mycket som helst. Det är kul!

Berätta lite om din bakgrund.

– Min far var ledare inom idrotten. Och vi var fem syskon. Det var inte så att vi alla blev sportdårar. Men nästan. Jag var inte en sådan som var med i en massa olika idrottsklubbar. Men jag höll alltid på med någon sport. Spelade fotboll, landhockey och tennis med kompisar. När jag kom hem hände det att jag antecknade resultaten och gjorde egna tabeller.

Hade du några fler tränartendenser?

– Ja, jag var ofta med och organiserade saker. Kvarterslag och sådant. Jag kände nog ganska tidigt att jag skulle bli tränare eller ledare, att det låg för mig. Men det är nog något vi syskon hade i oss. Alla fem arbetar som någon form av ledare i dag.

Tog ni efter er pappa?

– Ja, det var nog så. Han fick själv sluta idrotta i tidig ålder, han fick engelska sjukan och blev puckelryggig. Men han släppte inte idrotten utan blev tidigt ledare, främst inom min moderklubb då – Alets BK. Han var ordförande där under ganska många år.

Vilket var ditt första riktiga tränaruppdrag?

– Jag hjälpte till en del i klubben, med knattar och så, när jag var ung. Men mitt första lag som jag tränade var Alets flicklag, där min lillasyster spelade. Då var jag 18 eller 19 år. Jag hade dem i fyra år, det var jätteroligt.

Halmstadklubben Alet är fortfarande det lag som ligger Janne varmast om hjärtat. Han spelade många år i klubbens a-lag och är den spelare som gjort flest mål i klubbens historia. Även när han var assisterande tränare i allsvenska laget Halmstad spelade han i Alet. Janne tycker att alla borde idrotta genom hela livet i stället för att sluta i tonåren, som många gör.

– Absolut. Oavsett hur bra man är. Det finns plats för oss alla, om klubbarna bara har tillräckligt bra ledare så kan alla fortsätta på sina egna villkor. De två viktigaste delarna är kamratskapen och fysiken. Sedan lärde jag mig väldigt mycket av att vara aktiv samtidigt som jag hade börjat jobba som tränare. Att se allt från två olika håll var jättenyttigt.

Men om man inte drömmar om att bli proffs, utan om att bli stjärntränare som du – hur ska man göra då?

– Det vet jag inte. Jag har aldrig tänkt på det som en karriär. Jag tror man känner när det är dags att bli ledare. Det kommer naturligt när man känner sig mogen. Jag läste en utbildning i Halmstad som hette idrottsvetenskap. Sedan jobbade jag som vaktmästare när Halmstad BK hörde av sig och frågade om jag ville börja jobba med ungdomslagen, och på den vägen är det.

Har du testat något manager-spel, tror du att man kan bli en bättre tränare av dem?

– Nä, jag håller inte på med sådant. Jag kan inte uttala mig.

Du har snart varit landslagstränare i ett år. Hur tycker du att det har gått?

– Resultatmässigt har det gått bra. Och jag är jättenöjd med hur spelet sett ut också, och med hur långt vi kommit. Men vi är på en resa och jag sammanfattar aldrig förrän det är färdigt. Vi är på väg någonstans, vi har en tydlig riktning. Det är bra.

Är det som du trodde att vara förbundskapten?

– Jag visste ju inte riktigt vad jobbet skulle innebära. Men jag var inte nervös, jag är inte den typen. Men jag gillar utmaningar och började genast jobba och styra upp saker som jag ville ha dem. Jag har väldigt bra medarbetare och redan efter första samlingen hade vi hittat ett arbetssätt som jag är trygg i.

Vilka är dina medarbetare?

– Jag har ju Peter. Och så finns en landslagschef som ansvarar för allt som måste fixas med resor och sådant. Vi har en målvaktstränare, läkare och sjukgymnaster. En media-ansvarig och en materialförvaltare. Det finns ett gäng scouter, som specialbevakar våra motståndare och så har vi en idrottspsykolog. Så det är mycket folk i det skarpa läget, när landslaget är samlat. Men mellan samlingarna jobbar de flesta med annat.

Vilken spelare har överraskat mest positivt på dig?

– Jag är noga med att inte prata så mycket om enskilda spelare. Fotboll är ett lagspel. Men jag kan säga att jag blev överraskad av den höga nivån och imponerad av spelarnas attityd och förmåga att få ut de taktiska saker vi pratar om på planen. Det är viktigt då jag har ganska få dagar på mig jämfört med när jag var klubblagstränare. Det är häftigt att få jobba med så bra spelare som jag får nu.

Vem var du i mellanstadiet?

– Ja … Jag var Janne Andersson som gick på klockargårdsskolan i Halmstad. Jag var väldigt fotbollsintresserad. Jag cyklade iväg och spelade med Alets BK. Och spelade på alla raster. Jag tyckte om skolan och hade ganska lätt för de flesta ämnen. Jag hade många bra kompisar och bodde i ett kvarter med många i samma ålder. Det var kul. Roliga och bra år.

Fanns det inget du tyckte var jobbigt eller var nervös för?

– Hm … Jo, att uppträda med skolteater. Det var jättejobbigt. Fotboll inför publik var inga problem. Men teater tyckte jag verkligen inte om. Jag var osäker i den rollen. Det var läskigt. I dag ingår det i mitt jobb att hålla presentationer och presskonferenser. Det har jag lärt mig. Och då bestämmer jag ju dessutom själv vad jag ska säga, det är inget manus som någon annan skrivit. Det är en trygghet för mig. Sedan var jag direkt dålig i musik och teckning, det var också jobbigt. Då kände jag mig osäker.

Hade du husdjur?

– Vi hade hund när jag var liten, men inte sen. Nu har vi hund, en lagotto romagnolo, som heter Conrad. Det är trevligt.

Hur ska ni spela för att ha en chans att vinna mot Frankrike?

– Det är ett av världens bästa landslag, så det blir inte lätt. Men vi spelade mot dem relativt nyligen. På bortaplan. Och då var vi bara lite oflyt från att vinna. Det var en sur förlust. Den matchen genomförde vi på ett väldigt bra sätt.

Hur ska ni få stopp på den franska stjärnan Antoine Griezmann?

– Vårt försvarsspel är kollektivt. Om alla gör det de ska i försvarsarbetet så behöver vi inte specialbevaka någon. Så svaret är väl att hela laget ska stoppa honom.

Tror du att ni slår Frankrike?

– På förhand tror jag alltid att alla lag
jag tränar ska vinna, så det kan vi väl säga:
Vi vinner!

Om du fick välja en – Messi eller Ronaldo – vem skulle du vilja ha i landslaget?

– Jag kan faktiskt inte välja. Båda är fantastiska spelare på flera olika sätt. Men om vi ändå fantiserar, varför kan jag inte få båda?

Vem tycker du är bäst i världen?

– Jag vet inte. Messi och Ronaldo är ju där. Och flera andra. Vår egen Zlatan är högt upp. En fantastisk spelare som tyvärr valt att tacka nej till landslaget.

Zlatan slutade ju i landslaget när du tog över. Har det varit en fördel för dig att du inte har kunnat ta ut honom. Man kan inte sakna det man aldrig haft, liksom.

– Nja. Zlatan hade ju varit med och Kim Källström och Andreas Isaksson, som även de valt att sluta i landslaget. Jag kan inte riktigt sakna dem eftersom jag aldrig har kunnat ta ut dem. Men jag hade inte tackat nej till dem. Zlatan är en helt otrolig spelare, som tyvärr är skadad nu.

Meriter:

2004 Årets tränare i Allsvenskan

2015 SM-guld med Norrköping och årets tränare i Allsvenskan.

2015 Liga-guld i Holland, PSV Eindhoven

Tränarjobb:

1988-1989: Alets IK (spelade tränare)

1990-1992: Halmstad (assisterande till Stuart Baxter)

1993-1999: Laholms FK

2000-2003: Halmstad BK (assisterande till Tom Prahl och Jonas Thern)

2004-2009: Halmstad BK

2010: Örgryte IS

2011–2016: IFK Norrköping

2016: Sveriges landslag

Guldtuben 2017 – Vinnare

Årets youtuber: Jocke & Jonna

Årets vloggare: Therese Lindgren

Årets style: Thomas Sekelius

Årets video: Jocke & Jonna – Spökjakt på Frammegården

Årets collab: Keyyo & Therese Lindgren – Sant eller falskt?!

Årets humor: I just want to be cool

Årets serie: Jocke & Jonna – Spökjakt

Årets stjärnskott: JLC

Årets Snapchat: Danjalxclusive

Årets musikklipp: Joakim Lundell – All I need

Årets Facebook: Lucas Simonsson

Årets gamer: SampeV2

Årets Instagram: Lucas Simonsson

Årets action: Dumbass productions

Årets löfte: Sigge O

Årets budskap: Daniel H

Mer mingel från Guldtuben i KP 11!

Du behöver:

En urdiskad läskburk
Sax (som du inte är rädd om)
Penna
Tejp
Tidning
Kartnål (sådana man använder på anslagstavlor)
Pås-nitar (kallas även ”änglaben”)
Ståltråd

Använd trädgårdshandskar när du pysslar! Då sticker du dig inte på vassa metallbitar.

Gör så här:

1.

 

3.

 

4.

 

8.

 

Mallar

Klicka på bilden för att skriva ut.

1. Stick försiktigt in saxen i sidan på burkens topp. Klipp runt hela och ta bort toppen. Klipp sedan längs med sidan, till botten. Klipp runt och ta bort botten. Nu har du ett aluminium-ark att klippa ut mönster ifrån.

2. Rita en fjäril eller blomma direkt på arkets baksida. Du kan också skriva ut en mall här på sidan  (tejpa då fast mallen på aluminium-arket). Klipp ut. Nu är det dags att pynta! Välj ett eller flera av följande sätt:

3. Med en nål kan du markera konturer och göra ett dekorativt mönster.
Använd en tidning som underlag.

4. Gnugga fram mönster med en penna.

5. Stick en nål genom mitten på blomman så har du pynt till anslagstavlan. Det blir extra snyggt att göra blomman i flera lager.

6. Fäst fjärilen på en bit ståltråd så kan du ställa den i en kruka.

7. Limma fast en magnet på baksidan så får du en fin kylskåpsprydnad.

8.  Med änglaben kan man fästa blomman som en brosch i ett knapphål på jackan eller skjortan.

Släng inte spillet

Blir det metallbitar över? Stoppa dem i en tom läskburk och panta som vanligt. Då återvinns all metall.

Fler pysseltips i KP 9

Hej William! Varför heter serien Cringe? 

– För att den handlar om situationer som känns just cringe. Alltså stela, obekväma och skaviga. Det ska krypa i kroppen när man lyssnar – men samtidigt vara så roligt att man skrattar högt.

Vad skämdes du själv över när du gick i mellanstadiet?

– Min mamma! Allt hon gjorde var pinsamt! När hon skulle gå med på utvecklingssamtal i skolan var jag sjukt nervös. Jag bad henne att inte vara ”för mycket”. Ändå kom hon dit med leopardsjal och de högsta klackarna jag sett. Klick klack, klick klack – som t-rex i Jurassic park! Hela korridoren skakade. Och jag skämdes ihjäl.

Är någon händelse i serien hämtad ur ditt eget liv?  

– Ja, flera. Som när Ali berättar om hur jobbigt det är att vara första killen i klassen med mustasch. Jag fick själv mustasch när jag var typ 8 år. Nu kan jag skratta åt det, men under flera år kände jag mig ful, konstig och utanför. Jag gick in på toaletten med en pysselsax och klippte stråna kortare, men mustaschen syntes ändå.

Hur löste du det?

– En dag på sommarlovet när jag var 12 år sa mamma: ”William, ska vi inte göra något åt din mustasch?” Jag blev så lättad för jag skulle aldrig vågat be henne om att köpa en rakhyvel. Mamma hjälpte mig att raka bort mustaschen – och så var problemet ur världen.

Går det lika bra för Ali?

– Nej, han får panik när ordet ”mustache” kommer upp på ett glosförhör. Samtidigt kommer en polishelikopter och börjar skjuta rakt in i klassrummet. Polisen ropar i megafon att det finns en brunbjörn i klassrummet. Men fröken svarar: ”Nej, det är min elev Ali och hans mustasch.” Mycket i serien är skruvat och överdrivet, för att visa hur Ali och Nora själva upplever sina problem.

Hur tror du det är att vara ung i dag jämfört med när du gick i mellanstadiet?  

– Sociala medier har förändrat mycket. Blev man mobbad förut stannade de elaka kommentarerna kvar i skolan när man gick hem. Nu kan de förfölja dig i kommentarsfälten var du än är. På nätet råder samma hierarki som i skolan. De som har högst status i klassen, har det på Instagram också. Och allt som sägs på internet kan få stor spridning. Så var det inte för mig.

Finns det något du ångrar att du inte gjorde när du gick i skolan?

– Nä, men jag önskar att jag hade haft bättre självförtroende. Jag var extremt osäker och kunde inte ta mig själv på allvar. Jag vågade aldrig leka ”Sanning och konsekvens” eller ”Ryska posten”. Bara om jag fick vara den som öppnade dörren eller snurrade på flaskan. Jag borde ha slappnat av och njutit mer av livet! Men det är lätt att säga i efterhand.

Var du intresserad av humor och skådespeleri redan då?

– Ja, trots osäkerheten var jag en clown som skrattade och skämtade jämt. I femman satte jag upp en show, ”Will I am – the show”. Den uppträdde jag med i aulan. Första gången var jag mellanakt i skolans Idol. Jag knäckte ett ägg i huvudet på mig själv. Hela skolan skrattade och jag blev geniförklarad! Så jag fick hybris och kände att en mellanakt inte räcker. Jag kan bära upp en hel föreställning.

Det har du bevisat senaste året, då du turnérat med den hyllade föreställningen om din mormor. Hur känns det? 

– Det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv. När jag skrev manuset grävde jag efter sorg och saknad djupt inom mig. Det var tungt. Men det gjorde mig starkare. Allt gick inte perfekt, men publiken kom inte heller för att se något perfekt utan något äkta. På premiären hade jag halsfluss och var jättesjuk. Men det spelade ingen roll. Att skådespela på scenen är alltid en fantastisk känsla.

Du jobbar väldigt mycket. Är du ledig ibland också?

– Ja, jag älskar att jobba men är bra på att chilla också. Jag kan njuta av att ligga hemma i soffan med ett paket kex och titta på Planet Earth. Exakt det ska jag göra när vi är klara med intervjun.

Radioteatern Cringe handlar om femteklassarna Lara och Ali, som berättar om pinsamma situationer i sina liv. Komikern William Spetz spelar flera av rollerna och har även skrivit manus ihop med regissören Åsa Lindholm. Mycket bygger på deras egna minnen från mellanstadiet. Första delen av fem sänds lördag den 17 juni klockan 09.45 i radio P4.